Återkommande undringar

"The deeper you can think, the better it's going to be. Deeper in the sense of writing means 'what would it be like to me?' Not 'how might anyone play this event?' but 'what does this idea of event mean to me? That's what makes art different from decoration.
- David Mamet

Jag undrar fortfarande hur det här fungerar: samarbetet mellan mig och Gud, när jag skapar ett verk. Vi har redan talat om det på det här forumet, men jag återkommer ständigt till denna process i mina tankar. Det är funderingar som kan göra mig modfälld, som frustrerar. Samtidigt kan jag känna hur delar av svaret rör sig i mig när jag funderar över detta. Kreativiteten väcks till liv igen.

Så kommer tankarna tillbaka. Runt, runt vimlar dom. Hur fungerar detta egentligen, på djupet? Denna karusell i mitt sinne hindrar mig.

Om psalmerna vi läser inte varit författade av David utan av någon annan person, med en annan personlighet, på vilket sätt hade verserna varit uttryckta då? Orden hade inte varit desamma, förmodar jag, även om denna person hade befunnit sig i samma omständigheter som David.

Vilken betydelse har den specifika person som får något från himmelen, i sitt inre, att förmedla genom sitt konstverk?

"When I view and consider Your heavens, the work of Your fingers, the moon and the stars which You have ordained and established; What is man, that You are mindful of him, and the son of man, that You care for him?
- Psalm 8:3,4

Den livsviktiga kreativiteten

Words by Ken Robinson:

Make the most of whatever it is that floats your boat…

It was Jeremy Bentham, I believe, who said there are two types of people in this world: those who divide the world into two types and those who do not. Well, these days I do. On the one hand, I’m constantly surprised by how many people settle for so little fulfilment in their lives, who endure their lives rather than enjoy them. On the other, I know people who simply love what they do and couldn’t imagine doing anything else. “This isn’t what I do,” they say, “this is who I am.” There are people in every walk of life for whom this is true: people who are in their element. Being in your element involves doing something for which you have a natural aptitude. But it’s more than that: it’s about passion. You have to love it, too.

Passion can be a disconcerting idea in Britain, conjuring up images of fiery glances, pounding hearts and a hint of castanets. It’s not always like that. Passion is a deep attraction. It can be for someone else or for a process: music, maths, cooking, sport, entrepreneurship, teaching… whatever fires your imagination and stokes your energy. We all have different aptitudes and we have unique passions. The challenge is to find them because it’s in the fusion of both that we live our best lives.

An original meaning of “passion” is to suffer or endure, as in the Passion of Christ. Its modern meanings have evolved to include love, attraction and pleasure. Finding our own element is also a journey from endurance to enjoyment. It’s a vital step, too, in moving from being one type of person to being the other type.

Ken talar också på TED.com om varför han anser att skolan dödar kreativiteten - intressant och tänkvärt...!!! Klicka här för att lyssna, bara tjugo minuter: http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html

re: Mina kreativa ådror (25.1.11)

Tycker om tanken om att det finns mer av honom i oss än vi ännu utforskat.
I 'The mind of the maker' skriver Dorothyl Sayers bl.a om på vilket sätt vi är skapta till Guds avbild. Hon skriver att första Moseboks författare, fram till det att människan nämns, ännu inte detaljerat beskrivit Guds personlighet. Sayers undrar om detta är medvetet av författaren och fortsätter:

"Looking at man, he sees in him something essentially divine, but when we turn back to see what he says about the original upon which the 'image' of God was modeled, we find only the single assertion, 'God created.' The characteristic common to God and man is apparently that: the desire and the ability to make things."

Hoppas boken och våra samtal leder till mkt insikt i dom här bitarna.

re: Mina kreativa ådror (25.1.11)

Du skrev: 'hur hade jag gjort om jag inte var troende, om jag inte hade räknat med Gud. Då hade jag tvingats att öppna upp mina kreativa ådror. Vad hade jag kunnat skapa då?'

Jag tänker spontant att detta är en bra tanke att ha med ibland. Den bilden vi har om Gud är för det första inte 100% färdig och klar, det finns ju så mycket mer att utforska och se och jag tror vi bara har börjat ana en glimt av den han verkligen är! Och om vi nu är skapade av honom, att vara lika honom, då tror jag också det finns mer av honom i oss än vad vi ännu har utforskat. Väljer man därför för att en stund stänga ute tanken att man ska verka i och genom hans kraft kanske man också för en stund kan koppla bort det sätt man hittills har kommit fram till att han verkar på och istället plocka fram något nytt inom sig som likväl han har stoppat in!
Jag inser såklart att det kan finnas risker i detta, men om man i grund och botten är så förankrad i sin tro som jag menar att både du och jag är, där vi genom åren fått den prövad och funnen att hålla, så tror jag inte att denna "upptäcktsfärd" skulle gå för långt eller i fel riktning.

På samma sätt som det finns mer tankar och områden inom oss själva att utforska så tror jag det finns så mycket mer områden runt om oss att finna inspiration på än där vi hittills är vana att leta. Frågan är bara hur man hittar dem? Att be Gud spränga ens begränsningar och öppna ens sinnen är ju en enkel bön att be, men jag undrar om man inte ska lägga till att han också ska ge oss mod att tro att vissa dörrar som öppnas faktiskt är hans verk och att vi ska få mod att gå in genom dessa dörrar?!

Jag har alltid varit främmande för att hamna i termer och funderingar som följande, men att "hitta sitt kreativa jag" och att hitta den man är som skapare måste nog få ta sin tid. Det måste kanske också få ta sina svängar runt om och kanske även utanför sina gränser, för att tillslut landa där det ska landa.

Ska i ärlighetens namn säga att jag känner att jag kan vara för djup i mina analyser nu. Det känns som om jag rör mig i termer och tankar som jag ofta tycker låter lite för flummiga, men samtidigt stämmer just detta med vad jag precis har sagt, att man kanske måste gå ut på lite okänt vatten för att hitta och lära känna sin sanna konstnärliga ådra? Jag är långt ifrån framme än men jag litar på att Gud ska ta mig dit förr eller senare.

Mina kreativa ådror

God created man in his own image and likeness, i.e made him a creator too, calling him to free spontaneous activity and not to formal obedience to His power. Free creativeness is the creature's answer to the great call of its creator. Man's creative work is the fulfilment of the Creator's secret will. - Berdyaev: The Destiny of Man

Ibland har jag i min förtvivlan över att inte vara mer kreativ, över att inte ta fler steg i att faktiskt göra det jag studerar, tänkt 'hur hade jag gjort om jag inte var troende, om jag inte hade räknat med Gud. Då hade jag tvingats att öppna upp mina kreativa ådror. Vad hade jag kunnat skapa då?' Det är en förtvivlad tanke. Vad tänker Gud om mig? Hur hittar jag min kreativa plats som troende, som den jag är?

Vad rinner i mina kreativa ådror, och hur kommer jag åt det som där rinner?

re: Äntligen kom den! (25.1.11)

Tycker det är grymt kul att du införskaffat din första TV bok. Det finns väl egentligen bara två sätt att ägna sig åt det man vill göra: att studera och/eller att skapa (precis som King skrev i inlägget nedan). Tycker man kan få ut massor av att studera. Det är klart det är bättre att tillbringa tre år i en ateljé, studio, eller vart man nu arbetar - än i skolbänken. Men har man inte möjligheten att vara aktiv (beroende på vilken konstform man valt), så är det ofta ensamma studerandet verkligen inget dåligt alternativ.

"One can read all one wants, and spend eternities in front of a blackboard with a tutor, but one is not going to learn to swim until one gets in the water - at which point the only 'theory' which is going to be useful is that which keeps one's head up. - David Mamet

Ett par hälsningar från Stephen King

"If you want to be a writer, you must do two things above all others: read a lot and write a lot. There's no way around these two things that I'm aware of, no shortcut."

Ta det som en uppmuntran! We all need a kick in the rear every now and then. Det här är alltså med tanke på frestelsen, som jag brottas med dagligen, att gå in på facebook, eller göra annat som man egentligen klarar sig utan, när det går att använda tiden väl.

"If you intend to write as truthfully as you can, your days as a member of polite society are numbered, anyway. It’s time for you to question how serious you really are about becoming a writer. You must be prepared to do some serious turning inward toward the life of the imagination, and that means, I’m afraid, that Geraldo, Keith Obermann, and Jay Leno must go. Reading takes time, and the glass teat takes too much of it. And how much of a sacrifice are we talking about here? How many Frasier or ER reruns does it take to make one American life complete?"

Det går ju alltid att göra något, stort eller litet, med sin tid för att komma närmare det man innerst inne vill göra.

"If God gives you something you can do, why in God’s name wouldn’t you do it?"